Järnöverskott är förknippat med hepatit C. Det har jag nämnt tidigare. Vad jag däremot inte berört i mina två tidigare artiklar är att forskning visat att ett järnöverskott ökar mängden hepatit C-virus. Beklagligtvis är det inte bara vi patienter som har dåliga kunskaper om vad ett överskottsjärn kan ställa till med i våra kroppar, utan också läkarkåren. Sannolikt får den som går till doktorn och klagar på trötthet eller nedstämdhet - två vanliga symptom på järnöverskott - oftare utskrivet ett antidepressivt medel än en enkel kontroll av järnvärdet. (Läs nedan om Mikael Rickfors tioåriga kamp innan han fick sin diagnos). Ändå borde träffsäkerheten hos läkarkåren vara hög när det gäller ärftlig- och/eller förvärvad hemokromatos eftersom sjukdomen har väldigt många symptom (läs del 1). Och är väldigt lätt att bota.

Det finns två starka skäl till varför sjukvården borde vara bättre på att kontrollera våra järnvärden. För det första kan vi människor inte reglera ett järnöverskott. Alla däggdjur saknar förmågan att eliminera ett för högt intag av järn genom lever eller njurar och kan bara hantera mindre mängder. Två tredjedelar av kroppens järn finns i hemoglobinet där det bedöms vara säkert. Sex procent finns i muskler, medan ca trettio procent är lagrat på platser i kroppen där det visat sig göra skada och orsaka allehanda sjukdomar. Får vi i oss för mycket järn ansamlas överskottet i kroppen och vi blir sjuka. Har vi ett bra immunförsvar kan attacker från främmande inkräktare som virus, bakterier och cancerceller bromas en tid. Dess värre har järnet förmågan att försvaga vårt immunförsvar varpå vårt skydd mot sjukdomar minskar. Har vi fått i oss för mycket järn genom kosten eller vattnet reduceras inte bara vårt skydd mot hepatit C och dess följdsjukdomar utan också mot alla andra sjukdomar.

Att ett järnöverskott förvärrar en hepatit C är det andra skälet till varför sjukvården borde kontrollera vårt järnvärde oftare och noggrannare. Ett upplagrat järn föder virus som i sin tur förökar sig ju mer järn vi äter. När virusmängden hos oss med hepatit C tilltar, ökar fibrosgraden och vår sjukdom försämras. Bevisen för att ett järnöverskott förvärrar (kanske rentav är liktydig med) hepatit C och leder fram till cirros är överväldigande och på intet sätt nya. (Varför skulle annars infektionsklinikerna mäta järnhalten i levern varje gång de gör en biopsi?) I en omfattande rapport från 2004 berättar amerikanska läkare från Gastroenheten vid University of Washington Medical Center att hepatit C kan förändra regleringen av järn i kroppen. Det innebär att vi som har hepatit C har ännu sämre förmåga att hantera ett järnvöverskott än de som inte har vår sjukdom.

Hur mycket järn vi kan äta dagligen beror på hur mycket vi kan göra av med. Järn finns i alla födoämnen säger Iron Overload Diseasis Association och menar att det är troligare att vi lider av järnöverskott än järnbrist. För ett antal år sedan hade WHO fått för sig att järnbrist var väldens största hälsoproblem och for till Afrika och gav järntabletter till en undernärd befolkning. Först när mottagarna började dö av de infektions- och parasitsjukdomar de bar på, företrädesvis malaria, insåg man sitt misstag. Lärdomen som drogs var att den som har lågt järn också har ett skydd mot sjukdomar.

Vår rädsla för järnbrist är därför inte bara överdriven utan också direkt hälosofarlig. Den rekommenderade dagliga dosen (RDI) för järn är 10 mg/dag för män och kvinnor (ej menstruerande) och 15 mg/dag för menstruerande kvinnor. Men dessa värden är enligt Iron Overload Diseasis Association föråldrade, felaktiga och alldeles för höga. Hur mycket mer järn vi dagligen kan tillföra kroppen genom maten beror på hur mycket vi förlorar. Vanligtvis förlorar vi varje dag ungefär 1 mg, vilket innebär att det räcker att tillföra kroppen samma mängd. Järnförlusten kommer från svett, gaser, hår, naglar och hudceller. Premenstruella kvinnor förlorar ytterligare 0.5-1.0 mg / dag genom menstruation. För kvinnor vars menstruation upphört, till exempel vid klimakteriet eller genom ätstörningar, kan svetten vara den i särklass största källan till järnförlust. Att hejda svettningen med hjälp av deodorant eller tillföra kroppen östrogen, minskar svettningen – men leder i gengäld till att ett ökat järnöverskott.

I tidigare artiklar har jag nämnt fyra blodprov som ska tas om man vill kontrollera sitt järn: s-järn, s-ferritin, TIBC och Transferrin. Om du tänker gå och testa dina värden bör du känna till att mängden s-järn kan variera på upp till 40 procent under ett dygn. Högst värde ses på morgonen vilket också är den bästa tidpunkten för en provtagning av samtliga järnvärden. Detta ska ske på fastande mage. Visar provsvaret lågt järnvärde kan du för all del ha järnbrist. Särskilt om du blöder mycket samtidigt. Men troligare är att du har en infektion eller en inflammation i kroppen. Vid en inflammation försöker kroppen hålla järnet borta från blodomloppet. Kroppen ”gömmer” järnet i benmärgen och i det retikuloendoteliala systemet (RES) som är kroppens renhållningsystem där hud, slemhinnor, lever, mjälte, nervsystem, njurar, mag-tarmkanal och leder ingår. Det är kroppens sinnrika sätt att hålla järnet borta från bakterier, virus, svampar, parasiter och cancerceller – som alla behöver järn för att överleva.

Med hjälp av ferritin mäts järnförrådets storlek. Män brukar ha högre värden än kvinnor som fortfarande har menstruation. Höga värden brukar ses i länder med hög köttkonsumtion. Även ferritin påverkas av en inflammation vilket innebär att låga värden inte behöver peka på järnbrist.

TIBC (Total Iron Binding Capacity) anger hur mycket järn som maximalt kan bindas av plasma eller serum. TIBC är ett indirekt mått på transferrinkoncentrationen. Vid järnbrist ökar bildningen av transferrin och därmed också TIBC. Vid inflammatoriska tillstånd minskar däremot transferrin och TIBC.

Transferrin har betydelse för bildandet av ferritin. Transferrin ökar vid järnbrist, östrogenbehandling, p-pilleranvändning och vid graviditet. Vid järnöverskott är transferrinkoncentrationen normal men järnmättnaden förhöjd. Låga transferrinnivåer ses vid inflammationer och ibland vid malignitet.

Järnmättnad =

serum-järn

transferrin

(Det ska vara ett streck under serum-järn, men dataprogrammet vill inte göra ett)

Begreppet järnmättnad används som ett viktigt komplement vid utredning av järnomsättning och beräknas som ovan. Vid järnbrist ses låg järnmättnad. Vid stora järndepåer är koncentrationen av transferrin normal men järnmättnaden är mer än 0,80.

Det i särklass bästa botemedlet mot järnöverskott heter Phlebotomy (åderlåtning). Om man minskar järnet i kroppen svälter man samtidigt ut de ovälkomna snyltgästerna – virus, bakterier och cancerceller. Genom phlebotomy fördröjs sjukdomsförloppet och fibrosutvecklingen minskar. Phelbotomy är en förträffligt medicin, utan biverkningar och nästan gratis. Den är ett gammalt klassiskt knep mot allehanda sjukdomar och ohälsotillstånd och har använts av människor i alla tider. Under många år har metoden ansetts löjlig och ålderdomlig, men börjar nu få fler och fler anhängare. Eftersom järn ger näring åt cancerceller och kan reaktivera en latent infektion eller tumör kontrollerade ett japanskt forskarteam järnstatus hos en stor grupp människor. Deras studie har nyligen presenterats i Cancer Science (2008) där de rapporterar att en minskning av järnet med hjälp av phlebotomy också minskade cancerrisken hos en till synes helt frisk normalbefolkning. Forskarna som genomförde studien föreslår att regelbundna kontroller av järn hos hela befolkningen vore en bra strategi för cancerprevention.

Källor:

1) Iron and Hepatitis C, James E Nelson. PhD and Kris V. Kowdley, MD

Department of Medicine, Division of Gastroenterology, University of Washington Medical Center

http://www.natap.org/2005/HCV/020705_01.htm

2) Hematology Meeting Reports 2008;2(5):3-5

3) Organ damage and iron overload

http://www.haematologicareports.org/2008/5/3.pdf

4)Pubmed/Cancer Science http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19018...62?ordinalpos=

class="editor_p">1&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.

Pubmed_DefaultReportPanel.Pubmed_RVDocSum

5) Iron overload diseasis association

http://www.ironoverload.org/

6) Mats Bergström, Nova Nytt nr 3/2000

Fördjupning

Intervju med Mickael Rickfors om hans hemokromatos:

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article314673.ab

Filmer

Här är ett intressant interaktivt verktyg där man kan följa överskottsjärnets väg genom kroppen. Var bara uppmärksam på att webadressen tillhör läkemedelsföretaget Novartis (fd Ciba-Geigy och Sandoz) som vill sälja sitt nya läkemedel mot järnvöverskott.

http://www.askaboutiron.com/patient/iron-overload-

resources/interactive-anatomy-tool.jsp

Novartis film - The monster inside:

http://irontoxicity.com/hcp/education/monster.jsp

Ny film med Lloyd Wright, författare med hepatit C som skrivit flera böcker om sjukdomen.

http://www.metacafe.com/watch/1902303/checking_your_ferritin_level/

Hans websida

http://www.lloydwright.org/

Järn och cancer

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article152426.ab

http://www.ralphmoss.com/iron.html

Två föreningar för hemokromatos

American Hemochromatosis Society

http://www.americanhs.org/

Canadian Hemochromatosis Society

http://www.toomuchiron.ca/